Ordlista


Återbetalningstid

Återbetalningstiden är tiden inom vilken de kapitalinsatser som är bundna i investeringen ska ha återbetalat sig, respektive från och med den tidpunkt när den effektiva besparingen är positiv.

Återbetalningstid (diskonterad)

Den diskonterade återbetalningstiden är den period i år efter vilken den diskonterade besparingen är positiv.

Andel förnybar energi

För systemkomponenter (t.ex. värmepump): procentuell andel förnybar energi i energiproduktionen.
På systemnivå: andel förnybar energi i procent av den årliga totala energiförbrukningen.

Självförsörjningskvot

Självförsörjningskvoten anger hur stor del av energibehovet som kan täckas av egenproducerad energi.

Användningstid

Användningstiden är kvoten mellan det totala elbehovet under 12 månader och den högsta belastningen under den här perioden.

Driftkostnader

Systemkomponenternas driftkostnader (OpEx) över hela analysperioden. De består av de årliga fasta kostnaderna med hänsyn till inflationstakten och investeringskostnaderna för ersättningsutrustning på grund av begränsad teknisk livslängd. För det kompletta systemet är detta summan av driftkostnaderna för alla systemkomponenter.

Bränslekostnader

De beräknade inköpskostnaderna i enlighet med den valda inköpstariffen och de tariffbyggstenar som definieras i den (t.ex. fasta kostnader). Den årliga prisstegringen tas med i beräkningen.

CO2-utsläpp

Årliga utsläpp av koldioxid (CO2) genom användning av fossila bränslen.

Minskning av CO2-utsläpp

Procentuell ändring av årliga CO2-utsläpp: (före - efter)/före x 100. Positiva värden visar en minskning.

Egenförbrukning

Egenförbrukningen anger mängden egenproducerad el som inte matas in i elnätet, utan som man själv förbrukar. Elen kan förbrukas direkt eller efter lagring i ett batterisystem.

Egenförbrukningskvot

Självförbrukningskvoten anger hur stor andel av den producerade energin som man förbrukar själv.

Besparing bränsle

Ändring i procent av förbrukat bränslet: (före – efter)/före x 100. Positiva värden visar en besparing.

Besparing av uttagen el

Ändring i procent av den uttagna elen: (före – efter)/före x 100. Positiva värden visar en besparing.

Inmatningsersättning

Inmatningsersättningen för den elenergi som matas in i nätet och, i förekommande fall, den självförbrukade elenergin, samt försäljningsintäkterna efter att inmatningstariffen löper ut i enlighet med den valda inmatningstariffen. Vid beräkning av solcellsanläggningar tar man hänsyn till solcellsmodulernas degradering över tid.

Förbrukningsprofilernas elektriska energibehov

Summan av elenergibehovet från alla förbrukningsprofiler som används i projektet per år.

Energibehov uppvärmning

Behov av värmeenergi för uppvärmning.

Energibehov varmvatten

Behov av värmeenergi för varmvattenproduktion.

Kostnader för energiproduktion

Energikostnaderna består av inköpskostnaderna för el och bränsle.

Energiproduktionskostnader

Kostnaderna för energiproduktion anger kostnaden för att generera 1 kWh energi. Vid beräkningen av energiproduktionskostnaderna används beräkningsmetoden LCOE. Den innebär att de löpande kostnaderna per analyserat år räknas ut och summeras över hela analysperioden. De diskonteras sedan med kalkylräntan vid referenstidpunkten och engångskostnaderna läggs till. De diskonterade kostnaderna divideras med den diskonterade energimängden vid referenstidpunkten. LCOE är en vanlig beräkningsmetod i branschen för att få fram vad det kostar att producera el, och den används i det här fallet till att beräkna produktionskostnaderna för alla energislag.

Besparing av energikostnader

Den absoluta besparingen av energikostnader jämfört med de tidigare energikostnaderna (anges av användaren) resp. jämfört med ett annat dimensioneringsalternativ.

Energiförbrukning uppvärmning

Förbrukning av värmeenergi för uppvärmning.

Energiförbrukning varmvatten

Förbrukning av värmeenergi för varmvattenproduktion.

Uttagen elektrisk energi

Den elenergi som hämtas från batterisystemet per år.

Producerad elektrisk energi

Den elenergi som produceras av energisystemets produktionsenheter.

Producerad förnybar energi

Den energi som produceras av energisystemets produktionsenheter från förnybara källor.

Producerad värmeenergi

Den värmeenergi som produceras av energisystemets produktionsenheter per år.

Summa bidrag/stöd

Den summa för stöd och bidrag som angetts för systemkomponenterna eller summan för alla systemkomponenter räknat för hela systemet.

Främmande kapital

Lånekostnaderna (kostnader för främmande kapital) innebär räntekostnaderna för ett lån enligt angivna villkor. De är oberoende av inflationen. Beroende på typen av lån kan den totala räntekostnaden variera.

Total besparing

Den sammanlagda besparingen under tidsperioden beräknas utifrån den sammanlagda besparingen av energikostnader samt erhållen ersättning. Från detta dras investeringskostnader, finansieringskostnader och driftskostnader inklusive ersättningsinvesteringar. Här räknas även inflationen in i driftkostnaderna och prisstegringen för el räknas in i priset för köpt el. För ersättningen för inmatad el tas dessutom hänsyn till degraderingen av solcellsmodulerna.

Totalt energibehov värme

Det årliga behovet av värmeenergi för uppvärmning och varmvattenproduktion.

Totalt energibehov el

Summan av elenergibehovet från de förbrukningsprofiler som används i projektet och de termiska komponenterna per år.

Totalt energiuttag

Den totala elenergi som hämtats från det allmänna elnätet samt energi från bränslen.

Total energiförbrukning

Den totala årliga förbrukningen av elenergi och energi från bränslen.

Total energiförbrukning bränsle

Den totala årliga energiförbrukningen av bränslen.

Total energiförbrukning el

Den sammanlagda årliga elförbrukningen räknas ihop utifrån nätuttaget och den producerade elen, med avdrag för den inmatade elen och förändringen i energimängd i det elektriska batterilagringssystemet mellan beräkningsperiodens början och slut.

Totala kostnader för energiförsörjningen

De totala kostnaderna för energiförsörjningen omfattar både kostnaderna för inköpta energibärare (energikostnader i snävare bemärkelse) och alla kostnader för den interna energiomvandlingen, fördelningen, lagringen och avfallshanteringen. De omfattar även kapitalkostnader, ersättningsinvesteringar och driftskostnader. Under den aktuella tidsperioden tas hänsyn till inflationstakten och energiprisets ökning. De totala kostnaderna för den driftsmässiga energiförsörjningen kallas även för bruksenergikostnader.

Investeringskostnader

Investeringskostnader (CapEx) för systemkomponenter (nyckelfärdig anläggning) På övergripande systemnivå är det summan av investeringskostnaderna för alla systemkomponenter.

Värmefaktor (endast värmepumpar)

Värmefaktorn är ett mått på en värmepumps effektivitet. Den talar om hur mycket värmeenergi värmepumpen producerar i förhållande till den el som den förbrukar under ett år.

Antal fullständiga laddcykler/år för batteriet

Batteriets årliga fullständiga laddcykler beräknas utifrån den totala mellanlagrade elenergin per år dividerat med batteriets nominella kapacitet.

Årlig avkastning

Avkastningen räknas i form av internränta (Internal Rate of Return). Den här effektiva ränteavkastningen visar investeringens ekonomiska lönsamhet som finansmatematiskt korrekt beräknad avkastning på alla kassaflöden för investeringen under den valda analysperioden, jämfört med de tidigare värdena eller med ett alternativt dimensioneringsförslag.

Maximal effekt vid uttag från elnätet

Det maximala värdet av den eleffekt som tagits ut från det allmänna elnätet under den aktuella perioden.

Nettokapitalvärde

Med kapitalvärdesmetoden summeras alla intäkter och utgifter för en planerad anläggning under den valda analysperioden utan hänsyn till räntan. Inmatningstariffer, kostnadsbesparingar för energiköp, bidragsbelopp och krediter beaktas i jämförelse med de tidigare värdena eller ett alternativ. Betalningsbeloppen under de enskilda åren diskonteras till dagens datum med hjälp av den valda kalkylräntan. Resultatet kallas för nuvärde för inbetalningar. Nettonuvärdet (Net Present Value) är en metod att uttrycka ekonomiska fördelar för en investering.

Uttag från elnätet

Den elenergi som hämtats från det allmänna elnätet.

Inmatning

Den elenergi som matats till det allmänna elnätet.

Procentuell besparing av uttagen energi

Ändring i procent av det sammanlagda energiuttaget från el och bränsle: (före – efter)/före x 100. Positiva värden visar en besparing.

Procentuell besparing för energiförbrukning

Ändring i procent av den sammanlagda energiförbrukningen: (före – efter)/före x 100. Positiva värden visar en besparing.

Reducering av effekttoppar

Ändring av maximalt värde för den elektriska effekt som tagits från elnätet under perioden: max. värde före – max. värde efter. Positiva värden visar en minskning.

Relativ besparing av energikostnader

Den procentuella besparingen av energikostnader jämfört med de tidigare energikostnaderna (anges av användaren) resp. jämfört med ett annat dimensioneringsalternativ.

Relativ besparing av värmekostnader

Den procentuella besparingen av värmekostnader jämfört med de tidigare värmekostnaderna (anges av användaren) resp. jämfört med ett annat dimensioneringsalternativ.

Avkastning (IRR)

Avkastningsberäkningen bygger på avkastningen på totalt kapital. Den totala avkastningen på kapitalet avser det totala använda kapitalet (investeringskostnader) och ställer detta i relation till vinsten (inmatningstariff + besparingar på inköpskostnader + ersättning för självförbrukning - avgift för självförbrukning - driftskostnader). Finansieringskostnaderna för främmande kapital ingår inte i avkastningen på totalt kapital. Även långsiktiga faktorer som påverkar avkastningen räknas in, t.ex. inflationstakt, solpanelernas degradering och prisstegringar på el. För energisystemsprojekt räknas även investeringskostnader för ersättningsutrustning och restvärde in. Avkastningen beräknas därför dynamiskt med internräntemetoden (IRR) över hela analysperioden (internränta, Internal Rate of Return). Den anger ett medelvärde för den årliga avkastningen på investeringen och motsvarar den ränta som de diskonterade återflödena ger.

Restvärde

Restvärdet för systemkomponenterna eller anläggningen vid slutet av analysperioden vid linjär avskrivning. Vid beräkningen tar man hänsyn till systemkomponenternas livslängd och investeringskostnaderna för ersättningsutrustning.

Solkraftsandel av förbrukningen

Solkraftsandel av förbrukningen anger hur stor del av energibehovet som kan täckas av använd solenergi.

Specifik avkastning

Den beräknade specifika årliga avkastningen anger hur mycket energi solcellsanläggningen kan leverera per installerad kilowatt peak.

Specifika investeringskostnader

Investeringskostnader för systemkomponenterna per effektenhet resp. kapacitet, beroende på vilken komponent som avses.

Specifika inköpskostnader för el

De beräknade specifika kostnaderna för den energi per kWh som köps från det allmänna elnätet i enlighet med den valda inköpstariffen och de tariffbyggstenar som definieras i den (t.ex. fasta kostnader eller effektpris). Den årliga prisstegringen på el tas med i beräkningen.

Specifika värmekostnader

De specifika värmekostnaderna består av summan av inköps- och produktionskostnaderna per kWh.

El- och bränsleförbrukning

Den totala årliga förbrukningen av elenergi och energi från bränslen.

Inköpskostnader för el

De beräknade kostnaderna för den energi som köps från det allmänna elnätet i enlighet med den valda inköpstariffen och de tariffbyggstenar som definieras i den (t.ex. fasta kostnader eller effektpris). Den årliga prisstegringen på el tas med i beräkningen.

Minskade bränslekostnader

Skillnaden i kostnad för inköp av bränsle (kostnad före – kostnad efter) med hänsyn till angiven inflationstakt.

Minskade inköpskostnader för el

Skillnaden i kostnad för köpt el (kostnad före – kostnad efter).

Värmekostnader

De absoluta värmekostnaderna består av summan av inköps- och produktionskostnaderna.

Besparing av värmekostnader

Den absoluta besparingen av värmekostnader jämfört med de tidigare värmekostnaderna (anges av användaren) resp. jämfört med ett annat dimensioneringsalternativ.

Lagrad elektrisk energi

Den mellanlagrade elenergin i batterisystemet per år.